Bloggen - Susanne Sefyrin

Go to content

Main menu:

Gott Nytt År! En hälsning från mig till dig

Published by Susanne in Livet i det stora hela · 31/12/2019 14:15:00
Tags: Festnyår





Nu är knäcken gravad - en julhälsning från mig till dig!

Published by Susanne in Hemtrevligt · 23/12/2019 14:57:00
Tags: Jultomtemat









Tacolax med tomatsalsa

Published by Susanne in Hemtrevligt · 19/12/2019 13:07:00
Tags: LaxTacotomatsalsa



Fram med julen

Published by Susanne in Hemtrevligt · 16/12/2019 22:54:00
Tags: Jul



Fadäser i köket

Published by Susanne in Livet i det stora hela · 11/11/2019 19:03:00
Fadäser i köket

För en tid sedan lyssnade jag på ett program i radion. Det handlade om Fadäser i köket där lyssnare fick delta med egna berättelser. Jag kom osökt att tänka på några av mina egna misslyckande i köket. (Det är några stycken!). 
Det här kåseriet skrev jag för flera år under en skrivarkurs i Toscana:
 
Den sitter alltid på min axel. Tävlingsdjävulen. 
Så fort den får tillfälle väser den i mitt öra: 
Öka, öka, bättre, fortare… 
Detta har åtskilliga gånger resulterat i migrän vilket fick till följd att jag lade skorna på hyllan, att jag (nästan) har slutat baka och att jag definitivt helt har upphört med all sorts likörtillverkning.

Som en tidigare rätt hyfsad löpare med pokaler och priser i byrålådan ansåg jag mig vara förtjänt av att dra mig tillbaka från asfaltsnötning och tävlingar. Nu skulle jag bara njuta, jogga i skogen. Andas tallbarr och ägna mig åt mindfulness. Så sjutton heller! Tävlingsdjävulen dök upp i samma sekund som en tanig flicksnärta dansade om mig i spåret och log trevlig över axeln.
”Hej”, kvittrade hon klämkäckt och vände mig ryggen. Trodde hon. För jag visste att snart var vi framme vid Backen, ett kilometerlångt och segt uppförslut. ”Hej”, kvittrade jag leende när jag passerade henne. Hon kämpade hårt i den tunga backen och jag visste att gammal är äldst. Och dummast. Migränen anlände lika säkert som deklarationsblanketten någon halvtimme efter hemkomst. (Men en klen tröst: det känner hon ju förstås inte till…)

När ett reportage i Året Runt i detalj redogjorde för hur man inom loppet av tre timmar bakar: två limpor, en plåt kokostoppar samt en fluffig sockerkaka – ja då nappade jag direkt. En och en halv timme senare låg något som starkt påminde om komockor utspridda på köksbänken.
Därtill en sockerkaka som vägrat lämna formen och även ett par bastanta knölpåkar under en bakduk. När My Darling kom hem från jobbet såg köket ut som ett slagfält. Själv låg jag i sängen. Persiennen neddragen och trumslagare innanför tinningen. 
När min mor – lantbrukarhustrun - senare rapporterade att grisarna tackade för bakverken men med tillägget att de dock ratade limporna. Tack för det.

Ett annat tillfälle var när jag i ett matlagningsmagasin läste om: Hur du gör din egen slånbärslikör och med undertexten: Färdig lagom till jul. Klart tävlingsdjävulen ringde och meddelade: Varför väntat till jul när likör säkert kan smaka gott redan till första advent. Sagt och gjort. My Darling (mycket tveksam) och jag begav oss ut i slånbärssnåren där hinkar fylldes. Enligt instruktion skulle bären frostnypas två dygn i frysen för att på så sätt få bort den kärva smaken. Givetvis kortade jag ner frystiden till ett dygn och antog att slånbär inte känner skillnaden på 24 timmar eller det dubbla. Sedan följde en veckolång procedur - som jag faktiskt följde! Varje dag silades bären ifrån. Vätskan kokade upp och det skållheta hälldes över bären. Detta för att dra ur varje uns av smak- och färgämnen, sades det i receptet. Efter sju dagar var det dags att hälla över en helpanna brännvin och ganska mycket socker. Nu skulle härligheten gosa till sig i lugn och ro några månader i svalt utrymme.

Och så kom dagen D. Nu skulle bären silas ifrån. Durkslagen ställdes i diskhon. Med tillfredställelse noterade jag de bleka och urlakade bären. Likören däremot… Vi kan väl säga så här: slasken blev väldigt blank och fin. Som rengöringsmedel helt oslagbart. Men lite väl dyrt.




Mellan hägg och syrén

Published by Susanne in Filosofen · 23/5/2017 21:50:00


Mellan hägg och syrén
 
Uttrycket lär ha myntats av en skomakare för väldigt länge sedan.
 Han hade satt upp en skylt utanför sin verkstad där han meddelade: 
Stängt mellan hägg och syrén 
En svunnen tid då betald semester som begrepp inte var uppfunnen. Trots det tog den stackars hårt arbetande mannen ledigt några dagar om året när försommaren var i antågande.
Själv brukar jag ta en vecka semester nu när naturen är som allra vackrast, strutta runt i sommarhagen och hänföra mig för skaffa energi och inspiration i mitt skrivande eller att helt enkelt
  ”bara-vara”.
 
Allt gott!
/Susanne


Åter ute ur vinteridet

Published by Susanne in Författaren · 19/4/2017 10:56:00
Tags: Vårskrivaförfattare


Efter en tids frånvaro här på bloggen har jag nu återkommit ur mitt vinteride. Lite yrvaket ser jag mig omkring, för det här fenomenet är något som jag blir lika överraskad av varje år är, när våren plötsligt bara är här. Att sjunga vintern rasat ut, är väl kanske att ta i, men visst är det vår!
Se bara på tussilagon som uppkäftigt lyser i dikesrenar och trotsar Kung Bores attacker. Kakafonier av fågelkvitter som väcker mig arla morgonstund. Och så Ljuset. Ljuset med stort L. Ibland ser jag årstiderna lite som en metafor för att cykla. Efter en lång motig uppförsbacke (höst och vinter) är det dags att bara njuta av härliga nedförsbackar (vår och sommar). Visst kan det finnas nerförsbackar under den mörka årstiden också, absolut. Men inget slår just den här tiden på året. Enda nackdelen skulle ju kunna vara för min del att jag hellre struttar runt vårrusig i naturen, istället för att förankra bakdelen på stolen framför datorn och skriva på min roman.

Det här fenomenet – att ta sig i kragen och jobba med skrivandet – har jag löst med att jag bokar in tid med mig själv i min kalender. Dessa tider är lika heliga som en bokad tid hos tandläkaren. Med andra ord, det ska mycket till innan jag ruckar på den avtalade tiden.
Och faktiskt, det funkar rätt bra! Trots att solen lyser och allt bara är magiskt i luften.
Och just nu är det en sådan stund. Tre timmar inbokad tid har jag lagt in för att påbörja en en nyckelscen med rätt mycket action. Men sedan, när jag satt punkt, då ska det struttas runt härutanför. 
Eller, så blir det häng vid husgaveln, med kaffe och GodBok!
Allt gott!
/Susanne


 Pst.. Lite finstilt. Lämna gärna en kommentar om du vill. Tyck på "Read all" här nedanför, så kommer formuläret upp. 
Ingen aning om varför det är så. Men vissa saker ska man bara förlika sig med.


Allt jag önskar till jul...

Published by Susanne in Filosofen · 19/12/2016 19:00:00
Tags: Böckerläsningtomten

Allt jag önskar till jul!

Häromdagen när jag läste DN så fastnade jag för en intressant artikel. Bokbranschen går framåt! 
Den negativa spiralen har brutits. Folk läser som aldrig förr och på biblioteken är det långa väntelistor för nyutkomna böcker. Även i bokhandeln ser man att folk rör sig bland hyllorna och bokborden. Skönlitteraturen tycks vara den som blomstrar mest. 
En del kritiker brukar rynka på näsan åt genrer som chic-lit, romance, feel-good, SF och deckare.
Men min fasta tro och övertygelse är att det finns ingen dålig litteratur. Den litteratur som blir läst är bra litteratur. 

Kulla Gulla var nästan bannlyst när jag var liten. Fanns inte ens på biblioteket, trots att böckerna var högt älskade av framför allt oss tjejer. Numera finns Kulla Gulla på biblioteket och jag tror ingen bibliotekarie fnyser om någon frågar efter den. Kulla Gulla och andra tjejböcker om exempelvis ponnyer tror jag förresten har bidragit till mitt eget stora intresse för att läsa och skriva. Låta fantasin flöda och ibland fortsätta där boken satt punkt. Hur gick det sedan?

Jag var nog runt fyra-fem när jag snöade in i böckernas underbara värld.
Faktiskt så minns jag tydligt än i dag när jag mödosamt försökte få ihop de där märkliga guldskimrande krumelurerna som stod tryckta på omslaget till en tjock naturbok. Vår underbara värld, löd titeln och det var den första meningen som jag lyckade skriva.  Att bläddra bland alla fantastiska bilder på exotiska djur, eldsprutande vulkaner och gula sandöknar…

Jag vet att jag läste sönder boken. Till slut föll den isär och då var jag på väg att bli tonåring. Kommer så väl ihåg när det blev dags för att slutligen skiljas, så många blad som fattades och pärmarna som inte klarade att hålla ihop de återstående sidorna. Jag städade mitt rum, plockade ur bokhyllan och så kastade jag boken tillsammans med en knippe ytterligare synnerligen vältummade titlar.

Men det fina i kråksången var ju att de tomma platserna i bokhyllan gav plats till nya böcker!
Och nu är det dags igen. Har rensat lite i bokhyllan, lämnat till andrahandsbutiken och skrivit en önskelista till Tomten. Och Tomten brukar göra mig bönhörd. 
Så nu gäller det bara att vara så snäll som möjligt och hålla tummarna!


November

Published by in Filosofen · 9/11/2016 18:57:00

November

Ibland hör jag folk säga saker i stil med; vad ska man med november till, man borde kunna hoppa över den, regn, dis och ännu mer regn… Känns det igen?
Själv brukar jag ivrigt protestera. Jag är född i november, och utan november…tja…
 Om jag nu bortser från att november är min födelsemånad så gillar jag ändå den här tiden på året. Kanske är det melankolin, lite dystert på ett otvunget sätt, en melankoli som mitt i vemodet över att sommaren är slut och vintern står för dörren, samtidigt är mjuk och omhuldande.
Naturen som dragit tillbaka sina färger och bytt ut sommarens och höstens prakt mot dämpade jordnära kulörer i brunt, svart och grått. Enkelheten, den råa osminkade,  en lisa för själen. 

Att sakta strosa mina stigar i skogen, droppet från en naken avklädd björk, doften av fuktig mossa och granbarr. Ingen kakafoni av hysteriska fåglar, utan nu endast enstaka ljud från de fåglar som valt att stanna och kämpa över vintern. Hugin och Munin som med sitt krrrp krrp ovanför talltopparna, eller någon domherre med fru som letar frö. Ibland en ekorre som hoppar från tallegren och på marken spår efter skogens konung.   
Att sedan, efter en lång skön meditativ promenad i skogen, komma in i värmen, slappa i sköna fåtöljen, slänga upp fötterna på fotpallen och sippa ångande varmt te, en god bok och utan ett endaste uns av dåligt samvete för att gräset behövs klippas, landet rensas och fönstren putsas. 
Bara vara.

/Susanne
 Pst.. Lite finstilt. Lämna gärna en kommentar om du vill. Tyck på "Read all" här nedanför, så kommer formuläret upp. 
Ingen aning om varför det är så. Men vissa saker ska man bara förlika sig med


Oktober

Published by Susanne in Filosofen · 1/10/2016 10:08:00
Tags: oktobermeditationfilosofi

Oktober
Oktober, en tid för eftertanke. 
En stunds meditativ avkoppling genom att stilla betrakta ett tänt ljus och läppja på en kopp te, är ett utmärkt sätt att klura över livets gåtor i allmänhet, men också över sig själv i synnerhet. Vem är jag? Vart vill jag? 
Inte helt enkelt lätta frågor och det är inte nödvändigt med rena konkreta svar, det räcker gott med att odla känslan, bekräfta själen.
Inte bara själen borde få njuta av den tid på året som för säkert många av oss anser som rätt kravlös. Nu bylsar vi på oss bekväma koftor som effektivt döljer alla kroppsliga skavanker, mössan på huvudet och strunt i frisyren, en sjal virad flera varv runt halsen är pricken över i:et.
Sedan är det allt man stoppar i sig. Själv brukar jag låta den här perioden på året bli lite nyttigare., helt enkelt försöka undvika onyttigheter.  Vitt socker (godis, läsk, bakverk…), rött kött, charkuterier och alkohol.
Sommarens fester är över, och nu kan det vara en bra tid att låta kroppen exempelvis få en detox-kur. 
Jag är ändå av den bestämda uppfattningen att livet inte ska innehålla förbud och pekfingrar mot det som är smarrigt, visst ska man kunna unna sig en riktigt god köttmiddag med ett bra vin eller när tiden är knapp slänga ner en bit falukorv i stekpannan.
Och så nu när kvällarna blir längre kan man välja mellan att glo på meningslösa teveprogram eller sjunka ner i fåtöljen med en riktig god bok. 
Jag väljer det sistnämnda!
Dessutom har jag också en del själv att skriva i mitt romanprojekt. Följ mig gärna på bloggen.
Allt gott till dig!
 
/Susanne
 Pst.. Lite finstilt. Lämna gärna en kommentar om du vill. Tyck på "Read all" här nedanför, så kommer formuläret upp. 
Ingen aning om varför det är så. Men vissa saker ska man bara förlika sig med!


Older posts
Back to content | Back to main menu